Skip to content

DN-ledare okunnig om allvarliga problem med GMO

2011 06 18

Ledaren i DN 15 juni om genteknikens ”välsignelser” är ett uttryck för allvarlig brist på kunskap om de problem som GMO kan medföra. Man hänvisar till EU-kommisonen-s utredning om miljösäkerheten. Men detta är ett ihåligt argument:

EU-kommissionen är partisk betr GMO

1. Man har godkänt ett antal grödor trots allvarliga vetenskapliga invändningar beträffande säkerhet inklusive miljörisker.

2. Det mest flagranta fallet var när EU-kommissionens organ European Food Safety Authority (EFSA) deltog i en smutskastningskampanj mot en en GMO-kritisk forskare, professorn Gilles-Eric Séralini. Denne hade påvisat allvarliga hälsorisker hos tre majssorter so EFSA godkänt och manade EFSA att dra in dem, mer om detta.

3. Man har helt ignorerat en petition, signerad av 1 miljon europeer, som krävde att alla GMO-s dras in tills de blivit ordentligt utredda. Kommissionen-s vägran att tillmötesgå detta krav är ett brott mot en ny regel inom EU som säger att när en miljon europeer signerat en petition skall den beaktas. Mer om detta.

EU-kommisionens ”bevis” är därför värdelösa

DN-ledaren hänvisar till 400 studier på miljöeffekter av GMO som EU-kommissionen finansierat. Det är självklart att en partisk myndighet sorgfälligt undviker att sponsra  GMO kritiska eller strikt opartiska forskare.

EU-kommissionens påstående att man inte funnit några som helst miljöproblem är i sig ett bevis på att forskningen var vinklad till förmån för GMO. Det finns en lång rad bevis på att det finns miljörisker (några nämns nedan och i länkarna nederst), varför ett förnekande av dem bekräftar att ”bevisningen” är partisk och därmed värdelös.

Några nyckelpunkter:

1. Man ger intryck av att genteknik är fråga om att skräddarsy nya arter genom att tillföra ”lämpliga gener”. Detta är helt fel. Genteknik bygger på en föråldrad och i grunden felaktig teori att en gen motsvaras av en egenskap. Den har helt motbevisats av nya rön, i synnerhet human-genom-projeket. En gens effekt är beroende av dess omgivning. Det är därför helt omöjligt att förutse effekterna av att föra in en gen i en främmande cellmiljö. Se ”Genteknik vs. växtförädling”.

2. Kunskapen om DNA är så bristfällig att det är omöjligt att avgöra vilka effekter genteknik kan ha såväl på plantan som på miljön, se ”Incomplete knowledge of DNA”.

3. På grund av oförutsägbarheten kan det uppstå oväntade ohälsosamma ämnen som det krävs mycket ingående och omfattande testning att upptäcka. Sådan testning utförs inte, se ”GMO-riskbedömning kan rädda liv” samt ”An unexpected poison” om hur ett oväntat gift dödade 37 människor och vållade plågsam obotlig sjukdom hos 1500..

4. Nya konstlade arter kan uppkomma. För att främmande gener skall ”fästa” i en mottagarorganism kopplar gentekniken samman den ”önskade” genen med en DNA-sekvens från en tumörfamkallande bakterie. Detta bakterie-DNA möjliggör för gener att tas upp i främmande arter. Konsekvenserna av att sprida detta ut i naturen är inte alls utrett.

5. Påverkan av bördigheten befaras. Det kan inte uteslutas att nya arter kan uppkomma i jordarna genom ovannämnda mekanism eller att det blir en ”artförbistring” som kan vålla allvarliga rubbningar i jordarnas mikroflora vilken är av vital betydelse för bördigheten. Se ”Genetically Engineered Crops – a Threat to Soil Fertility? ”.

5. Det finns redan ett suspekt och mycket allvarligt exempel på uppkomsten av en ny art. I USA har man upptäckt en helt ny slags skadlig mikrosvamp i genmanipulerade grödor som vållat en epidemi av sterilitet och missfall hos kor. Upptäckaren, Professor Don Huber, anser det är en ”National Emergency” (akut nationell fara). Man vet dock inte än om dess uppkomst vållats av användningen av GMO-växtgiftet glyfosat (RoundUp) eller av sagda genetiska mekanism, eller kanske båda tillsammans. Se ”Scientist Defends Claim of New Pathogen Linked to GM Crops”.

6. För att den önskade genen skall aktiveras, kopplar gentekniken den samman med en sekvens av ett sjukdomsframkallande virus (en sk promotorgen). Det har visats att denna gen innehåller DNA-sekvenser som kan leda till bildning av potentiellt farliga nya virusar. Trots att flera ansedda forskargrupper varnat för detta har inget gjorts för att utreda sambandet mellan nya virusar och genteknik. Se Cauliflower Mosaic Viral Promoter – A Recipe for Disaster

7. Författaren hävdar att lönsamheten kan bli väsentligt bättre med genmanipulerade grödor. I verkligheten  har den hittills antingen varit oförändrad, men i flera fall har det varit avsevärt sämre avkastning och lönsamhet, se GM failures continue, som är en sammanställning av det växande antalet rapporter om problem och misslyckanden med GM-grödor. Se även Farmer Suicides and Bt Cotton Nightmare Unfolding in India (missväxt hos GMO-bomull och kraftigt ökade kostnader har lett tioutusentals bönder i Indien till ruin och självmord).

En orsak till problemen är att dessa grödor har ofta visat sig vara mer ömtåliga än naturliga grödor. Detta är inte förvånande eftersom den konstlade inmanipulationen kan medföra en icke oväsentlig störning i plantans normala funktion.

8. Gentekniken permanentar inriktning på miljöskadligt industriellt jordbruk trots att ett växande antal jordbruksexperter anser att detta inte är en hållbar väg bland annat på grund av den utarmning av jordarna och den förgiftning av miljön inklusive grundvattnet som det medför. Se Hidden Costs of Industrial Agriculture.  Dessutom finns det växande indikationer om att gifterna kan vara ohälsosamma även i de låga doser som konsumenten exponeras för. Det ekologiska jordbruket har utvecklats och flera studier tyder på att det kan vara ett ekonomiskt hållbart alternativ, se tex. Effects of Alternative and Conventional Farming Systems on Agricultural Sustainability.

(Det finns fler problem, inte minst med de starka växtgifter som används samt med det sk Bt-toxinet. Vi återkommer till detta.)

Ett litet urval av belysande artiklar

På PSRAST-s vägnar
Jaan Suurküla, leg läk
2 kommentarer leave one →
  1. Marie Lind permalink
    2011 06 28 7:58 f m

    De fakta du tagit upp behövs verkligen i debatten, där många okunniga kommit med synpunkter. Undrar vem denna Jenny Jewert är – lobbyist för Monsanto kanske?
    Trots att jag bekrivit, hur GMO skiljer sig från traditionell växtförädling, påstår Jens Staal ,att det inte är någon skillnad. Tyvärr upptäckte jag det inte förrän i dag och nu är det för sent att göra något åt det. Man får ju bara kommentera under en vecka efter det att en artikel blivit införd på ledarsidorna. Nästa gång GMO tas upp – snälla kommentera också! Sakkunskap behövs verkligen i GMO-debatten.

    • 2011 06 28 9:13 f m

      Jenny Jewerts ledare är en av de mest oförblommerade propagandaariklar jag sett i GMO-frågan. Det verkar som DN knutit upp sig till förmån för gentekniken. Man publicerar den ena propagandainlägget efter den andra.

      Jag försökte få in ett genmäle (Märkning av GMO kan rädda liv), riktat mot en tidigare debattartikel som propagerade för GMO, men fick avslag pga ”brist på utrymme” trots att mitt genmäle var välunderbyggt och motiverat.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: