Skip to content

Genteknik vs växtförädling

En himmelsvid skillnad

Genteknikförespråkare påstår att man i växtförädling ”genmodfierat” eller ändrat på generna i tusentals år. Detta är ett ohederligt försök att avdramatisera genteknikfrågan genom att skapa en falsk föreställning om att genmanipulation inte skiljer sig från växtförädling. I praktiken är det en himmelsvid skillnad. Låt oss först sammanfatta detta i korthet.

Växtförädling

Genmodifiering

Naturlig parningsmekanism som förfinats till perfektion sedan årmiljarder Onaturligt ingrepp som bygger på en numera övergiven teori att en gen svarar för en egenskap
Gener manipuleras inte, bara ”stuvas om” Främmande gen stoppas in i arvmassan
Beprövad genom miljontals förädlingstillfällen Är ännu i ett mycket tidigt utvecklingsskede
Inga konstlade DNA element förs in bland mottagarens gener DNA-delar från sjukdomsframkallande virus o bakterier ingår i det tillförda genpaketet
Ingen risk för genskador eller rubbning av DNA:s reglering av processerna i cellerna Genskador och rubbad reglering av cellprocesserna kan uppkomma med oförutsägbara konsekvenser
Alla cellers produktioner av livsnödvändiga ämnen anpassas ekonomiskt till det aktuella behovet Det införda paketet tvingar alla celler att ständigt producera den önskade ”egenskapen” vilket är en belastning för växten

 

A.  Vid traditionell växtförädling sker aldrig någon konstlad manipulation av enskilda gener. Man arrangerar bara befruktning mellan två utvalda individer med goda egenskaper i syfte att få en avkomma som förenar båda föräldrarnas goda egenskaper. Resten tar de naturliga forplantningsmekanismerna hand om och dessa ”manipulerar” inget, utan arvsmassa från de båda föräldrarna kombineras med hjälp av stabila mekanismer som utvecklats och förfinats till perfektion sedan livets uppkomst.

Något ingrepp i själva generna sker inte. Det är därför missvisande att säga att man ”ändrat på generna” eftersom det ger intryck av att man på något sätt manipulerat dem på ett liknande sätt som vid genmaniplation (eller ”genmodifiering” som genteknikföreträdarna numera kallar det för att försöka avdramatisera skillnaden).

B. Vid genmanipulation=genmodifiering skapas en GMO genom att man för in en artfrämmande gen i arvsmassan på ett konstlat sätt. Detta är långtifrån oproblematiskt

1. Icke avsedda effekter kan uppkomma (sk pleiotrop effekt). Orsaken är att en gens effekter är beroende av dess miljö. Därför är resultatet oförutsägbart när man plockar ut en gen ur sitt naturliga sammanhang och manipulerar in den i en vilt främmande miljö, såsom sker vid genmodifikation, I bästa fall får man visserligen ”önskad effekt” av genen, men dessutom kan det uppstå andra, och inte alltid uppenbara effekter, som det kan vara svårt att uppdaga. Detta inkluderar möjligheten att det bildas ohälsosamma ämnen. Det kan även uppstå egenskaper som skadar miljön. Därför är det oansvarigt att föra ut genmodifierade organismer i naturen utan den mycket utförliga och långvariga testning som behövs för att upptäcka icke avsedda effekter. Mer om detta.

2. Man saknar möjlighet att styra in genen i arvsmassan hos mottagarorganismen, utan den infogas slumpmässigt. Det finns bara två möjligheter:

a) Genen kan hamna mitt i en annan gen och bryta en viktig gensekvens. Därmed kan en egenskap gå förlorad eller ändras på ett oförutsägbart sätt. Detta kan vara en av orsakerna till att genmanipulationsförsök ofta misslyckas – det uppkommer icke livsdugliga eller mer eller mindre gravt missbildade organismer. Långt före genteknikens tillkomst var det känt inom medicinen att en rad grava sjukdomar har vållats av en förändring i en enda gen.

b) Genen kan hamna i det DNA som reglerar livsprocesserna. Denna del utgör cirka 97% av arvsmassen och innehåller inga gener. Nyligen har forskning visat att detta DNA synes svara för samordningen och regleringen av genernas verksamhet.

Det finns risk för att främmande DNA som hamnar mitt bland viktiga styrsekvenser kan rubba ämnesomsättningen i cellerna och därigenom ställa till oväntade och oförutsägbara skadliga effekter.

I bästa fall lyckas man skapa en organism som inte skiljer sig uppenbart från den naturliga motsvarigheten och den satsar man på att exploatera. Men en ytlig likhet hindrar inte att det kan ha uppkommit väsentliga skillnader som inte alltid är uppenbara , tex bildning av ett cancerframkallande ämne vars skadeverkningar först visar sig efter åtskilliga års intag av detta GMO. Det oroväckande är att EU ignorerar detta faktum och tillåter en procedur för godkännande av GM-livsmedel som riskerar att släppa förbi skadliga produkter, se ”Varför EU:s säkerhetsbedöming är otillräcklig..

Tillägg okt 2012

Uppkomst av cancer efter lång tids intag av GMO har påvisats i en studie på råttor. Detta bekräftar farhågor som PSRAST uttryckt sedan över 10 år. Se ”Allvarliga häsoeffekter..

3. Man tillför alltid sjukdomsframkallande DNA

En professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet sade vid en presentation för riksdagen att man tillför endast den önskade genen, ”inget annat DNA, inga andra gener”. Detta är en ren lögn.

Man kombinerar alltid den ”önskade” genen med DNA från virus och bakterier:

      1. Prom0tor DNA från växtsjukdomsframkallande virus
      2. Vektor DNA från sjukdomsframkallande bakterie

1. Promotor DNA

För att säkerställa den inmanipulerade genen är aktiv och stimulerar bildning av önskat ämne, kombineras den just med ”annat DNA” nämligen en s.k. promoter. Dessa promotorer kan åstadkomma betydelsfulla oförutsägbara effekter och kan enligt vår expertrapport leda till bildning av oväntade skadliga ämnen.

Promotern fungerar så att den hela tiden specifikt stimulerar den införda genen till aktivitet vilket i sig innebär en onaturlig belastning på växtens ämnesomsättning. Den promoter som används i de flesta fall kommer från ett sjukdomsframkallande blomkålsvirus, ”Cauliflower Mosaic Virus (CaMV)”. Denna innehåller även molekyler, så kallade ”enhancers” som verkar ospecifikt, och kan aktivera omgivande gener. Följden är att helt oväntade effekter kan uppstå av denna aktivering. Ämesomsättningen kan störas så att det blir obalanser med oförutsägbara konsekvenser. I några fall har det därmed bildats skadliga ämnen.

Dessutom har man experimentellt visat att DNA från CaMV promotern kan kombineras med infekterande virus och därmed ge upphov till helt nya virus. Vissa rön tyder på att sådana nya virus kan ha en starkare sjukdomsframkallande verkan (större s.k. virulens). Dessutom har man rapporterat att sådana nya virus kan ha en tendens att bli mindre artspecifika, se ”The Virus Hazard” (2).

Tillägg 28 jan 2013

Alla GMO-grödor som godkänts som människoföda och djurfoder har visat sig innehålla en farlig virusgen i promotordelen av den inmanipulerade genen. Forskarna som upptäckte detta konstaterar att detta är en katastrofal miss och anser att alla godkända GMO-grödor måste dras in. Forskarkommentatorer skriver:

”Ur professionell och vetenskaplig riskbedmöningsynpunkt, utgör denna situation ett totalt och katastrofalt systemsammanbrott.”

Källa: Potentially dangerous virus gene in GM crops.

2. Vektor DNA

Den önskade genen kombineras med ytterligare DNA, sk vektor-DNA, vanligen från en tumörframkallande växtbakterie, B. Tumefasciens. Detta bakterie-DNA underlättar för den inmanipulerade genen att ”sätta sig” i mottagarens DNA. Det motverkar de effektiva genetiska mekanismerna som cellerna har för att hindra upptag av artfrämmande DNA.

DNA från B. Tumefasciens innehåller en gensekvens ”CPGmotif”, som ökar risk för inflammationer, ledbesvär och lymfom (lymfkörtelcancer), se  ”The fate of food genes and the DNA CpG motif and its impact”.

Dessutom kan denna vektorDNA genom att så att säga ”rasera artbarriärena”, befrämja uppkomsten av nya bakteriearter i tarmkanalen och i sädesfältens jordar, vilket befaras kunna vålla allvarliga problem inklusive rubbad jordekologi som är viktig för bördigheten.

Lantbruksuniversitets-professorns påstående att man inte tillför ”annat DNA” än den önskade genen är således inte bara fel, utan undanhåller fakta av väsentlig betydelse för en korrekt förståelse av genteknikens säkerhet. Tyvärr är sådan osann information vanlig bland genteknikföreträdare och har olyckligligtvis bidragit till att alltför många politiker och beslutsfattare haft en aningslös inställning till GMO.

Slutsats

Skillnaden är himmelsvid mellan traditionell växtförädling och genmodifikation.

Växtförädling har genom årtusendena inte alls ändrat på genernas struktur – man har inte modifierat generna.  Genom naturlig korsning har man ändrat kombinationen av naturliga gener.

Detta är något helt annat än genmodifikation=genmanipulation som innebär en konstlad introduktion av enstaka främmande DNA-sekvenser i en mottagarorganism på ett sätt som kan skada generna eller kan rubba arvsmassans kontroll över livsprocesserna.

Det väsentliga är att, till skillnad från växtförädling, kan genmodifikation medföra icke avsedda, oförutsedda effekter inklusive uppkomst av oväntade hälsofarliga ämnen som endast kan spåras genom mycket mer ingående testning  än vad som nu sker, se GMO-riskbedömning. Skadliga konsekvenser av de sjukdsomframkallande virus och bakterie-DNA fragmenten bidrar ytterligar till att göra genmodifikation riskabel och oförutsägbar i synnerhet som vetenskapen har ytterst liten kunskap om DNA.

Vi vet mycket mindre än en procent av vad som kommer att vara känt om biologi, människans fysiologioch medicin.”

Dr. J. Craig Venter, Time’s Scientist of the year (2000)Ordf i the Celera Corporation. Dr Venter är erkänd som en av de två viktigaste vetenskapsmännen i hela världen i det globala projekt som kartlade de mänskliga generna (Human Genome Project).

”Genom kartläggningen av människans genuppsättning vet vi äntligen vad som finns där, men vi måste fortfarande lista ut hur det hela fungerar. Det är som att ha en kopia av Talmud, men inte kunna läsa arameiska. ”

Norton Zinder. Professor i genetik vid Rockefeller University, New York.

Källa:”The Genome Warrior”, The New Yorker Magazine, June 12, 2000.

Genmanipulationen  har i många fall skett utan att man ens kartlagt de genmanipulerade växternas genuppsättning (Soja kartlades 2010, långt efter de flesta GM-sojorna kom till och Majs har inte kartlagts än). Dessutom har man en extremt bristfällig kunskap om hur det hela fungerar, så att man hade inte ens kunnat lista ut hur den inmanipulerade genen verkar, även om man visste var den satt sig.

PSRAST finner det absurt och oansvarigt att man med dagens ytterst minimala kunskap manipulerar gener och för ut GMO i naturen utan att ens först testa konsekvenserna ordentligt.

Mer om skllnaderna: ”Risker med genmanipulerade livsmedel”.

One Comment leave one →
  1. 2014 12 01 7:43 f m

    Hej! Hur ställer ni er till mutationsförädling? Riktad mutagenes? Kromosomtalsfördubbling och hybridisering? (Tips: i boken ”Framtidens mat – om husdjursavel och växtförädling” kan ni läsa om skillnader (och likheter) mellan olika färädlingstekniker).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: